Kronisk smärta skiljer sig från akut smärta genom att den inte längre har en direkt funktion. Medan akut smärta är kroppens alarmsystem – till exempel när man bränner sig – fortsätter kronisk smärta ofta även efter att en skada eller sjukdom har behandlats. Smärta klassificeras som kronisk när den varar i mer än 3–6 månader. Många känner lättnad, men smärtan blir ofta en konstant del av det dagliga livet.

Cirka en av fem danskar lever med kronisk smärta, och runt en av fyra upplever daglig smärta. Kvinnor drabbas oftare än män. För de flesta – cirka 60 % – kommer smärtan från muskler, ben eller leder, medan huvudvärk och migrän står för omkring 10 %.

De tre huvudtyperna av kronisk smärta

Nociceptiv smärta uppstår i muskler, leder eller organ, till exempel vid artros, fibromyalgi eller skador. Orsaken kan vara tydlig, som vid en diskbråck eller ryggkota felställning, men ofta finns det ingen uppenbar förklaring – särskilt för smärta i nacken, axlarna eller bakdelen.

Neuropatisk smärta härstammar från skada på nervsystemet, till exempel efter operation, diabetes, bältros eller multipel skleros. Den kan uppträda omedelbart eller månader senare, och orsaken kan vara svår att identifiera.

Centralsensitisering (nociplastic smärta) orsakas av ökad känslighet i nervsystemet utan någon aktuell skada. Bestående smärtsignaler kan förändra hjärnans uppfattning, vilket gör en mer känslig, och smärtan kan sprida sig. Fibromyalgi och piskmjältsyndrom är ofta kopplade till sensitisering.

Kronisk smärta har en stor inverkan på det dagliga livet. Många upplever minnes- och koncentrationsproblem, dålig sömn, trötthet och en ökad risk för depression eller ångest. Långvarig smärta kan vara svår att förstå eftersom den inte alltid betyder att något fysiskt är fel – det kan bero på ett överreaktivt nervsystem. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på förändringar i smärtans plats och natur.