Multipel skleros, ofta kallad skleros eller förkortat MS, är en sjukdom där kroppens eget immunsystem felaktigt angriper myelin – det isolerande lagret runt nervfibrerna i hjärnan och ryggmärgen. Normalt skyddar immunsystemet kroppen mot virus och bakterier, men vid skleros blir det överaktivt och angriper friska celler i centrala nervsystemet. Det centrala nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och synnerverna, som tillsammans skickar information till och från alla delar av kroppen.

När myelinet skadas uppstår inflammationliknande förändringar, kallade lesioner eller plack. Detta kan ge symptom som synstörningar, känselrubbningar, förlamning i en kroppsdel eller balansproblem.

Varje gång nya plack uppstår kan tidigare symptom blossa upp igen. Sjukdomsförloppet varierar dock mycket från person till person, och därför skiljer sig hur mycket sjukdomen påverkar vardagen och funktionsnivån.

Det finns tre huvudtyper av skleros:

Skovvis MS är den vanligaste formen. Här uppträder sjukdomen i skov – kallade attacker – där symptomen blossa upp under en period och sedan helt eller delvis försvinner igen. Cirka 70 % av dem med skovvis MS i Danmark är kvinnor. Sjukdomen visar sig oftast i 20-, 30- och 40-årsåldern, och medelåldern för diagnosen är 37 år.

Sekundärt progressiv MS utvecklas vanligen efter flera år med skovvis MS. Med tiden upphör skoven, och sjukdomen utvecklas istället gradvis med en långsam, bestående försämring av symptomen.

Primärt progressiv MS drabbar cirka 10–15 % av personer med skleros. Denna typ utvecklas långsamt och jämnt från början, utan tydliga skov. Många med denna form upplever en gradvis försämring av funktionsnivån – både fysiskt, kognitivt eller en kombination av båda. Primärt progressiv MS börjar vanligtvis senare i livet än de andra formerna.