Multipel skleros, som ofta helt enkelt kallas MS, är en sjukdom där kroppens eget immunsystem felaktigt attackerar myelin - det isolerande skikt som omger nervfibrerna i hjärnan och ryggmärgen. Normalt skyddar immunsystemet kroppen från virus och bakterier, men vid MS blir det överaktivt och attackerar friska celler i det centrala nervsystemet. Det centrala nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och synnerverna, som tillsammans skickar information till och från alla delar av kroppen.

När myelinet blir skadat inträffar inflammatoriska liknande förändringar, kallade lesioner eller plack. Detta kan orsaka symptom såsom synstörningar, sensoriska förändringar, förlamning i en lem, eller problem med balansen.

Varje gång nya plack dyker upp kan tidigare symptom blossa upp igen. Emellertid varierar sjukdomens förlopp stort från person till person, så i vilken utsträckning det påverkar vardagslivet och funktionell förmåga skiljer sig markant.

Det finns tre huvudtyper av multipel skleros:

Skovande-remitterande multipel skleros är den vanligaste formen. Sjukdomen uppträder i episoder - kallade skov - där symptom blossar upp under en period och sedan försvinner helt eller delvis igen. Ungefär 70% av de med skovande-remitterande MS i Danmark är kvinnor. Sjukdomen uppträder oftast i 20-, 30- eller 40-årsåldern, och den genomsnittliga åldern vid diagnos är 37 år.

Sekundär progressiv multipel skleros utvecklas vanligtvis efter flera år av skovande-remitterande MS. Med tiden slutar skoven, och sjukdomen fortskrider istället gradvis med en långsam, kontinuerlig försämring av symtomen.

Primär progressiv multipel skleros påverkar cirka 10–15% av personer med MS. Denna form utvecklas långsamt och stadigt från början, utan tydliga skov. Många personer med denna form upplever en gradvis nedgång i funktionell förmåga - fysiskt, kognitivt, eller båda. Primär progressiv MS börjar vanligtvis senare i livet än de andra typerna.