Ångest är mycket vanligt bland personer med kronisk smärta. Kopplingen mellan smärta och ångest är komplex: smärta kan utlösa ångest och oro, medan ångest kan förvärra upplevelsen av smärta och göra det svårare att hantera. Denna ömsesidiga påverkan kan skapa en ond cirkel som är svår att bryta.

Ångest relaterad till kronisk smärta kan ta många former. Många oroar sig för orsaken till smärtan, om den kommer att bli värre, eller om det är tecken på något allvarligt. Rädslan för smärta kan leda till undvikandebeteende, där man slutar delta i aktiviteter av rädsla för att utlösa eller förvärra smärtan. Med tiden kan detta undvikande leda till minskad fysisk funktion, muskelsvaghet och ökad isolering, vilket paradoxalt nog kan göra smärtan värre. Vissa utvecklar hälsoångest eller katastrofala tankar, där även små förändringar i smärtan uppfattas som tecken på allvarlig försämring.

När man lever med kronisk smärta kan osäkerhet om framtiden orsaka oro. Många är nervösa för hur smärtan kommer att påverka deras arbete, ekonomi, relationer och förmåga att ta hand om sig själva. Rädslan för att tappa kontrollen eller bli beroende av andra är också vanlig. Vissa upplever faktiska ångestattacker eller panikattacker, särskilt när smärtan plötsligt förvärras.

Ångest påverkar kroppen fysiskt och kan förvärra smärtupplevelsen. Ångest orsakar muskelspänningar, snabbare andning och ökad aktivitet i nervsystemet, vilket kan intensifiera smärtsignaler. Oro och grubblande hålls fokuserade på smärtan och kan göra den mer dominerande i ens medvetande.