Kroniska smärtor skiljer sig från akuta smärtor genom att de inte längre har en direkt funktion. Medan akuta smärtor är kroppens alarm, till exempel vid brännskador, fortsätter kroniska smärtor ofta även efter att en skada eller sjukdom har behandlats. Smärtor klassificeras som kroniska när de varar i mer än 3–6 månader. Många kan hitta lindring, men smärtorna blir ofta en fast del av vardagen.

Ungefär var femte svensk lever med kroniska smärtor, och cirka var fjärde har dagliga smärtor. Kvinnor drabbas oftare än män. Hos de flesta – omkring 60 % – orsakas smärtorna av muskler, skelett eller leder, medan huvudvärk och migrän utgör cirka 10 %.

De tre huvudtyperna av kroniska smärtor

Nociceptiva smärtor uppstår i muskler, leder eller organ, till exempel vid artros, fibromyalgi eller skador. Orsaken kan vara tydlig, som vid diskbråck eller sned rygg, men ofta finns ingen klar förklaring – särskilt vid smärtor i nacke, axlar eller rumpa.

Neuropatiska smärtor kommer från skador på nervsystemet, till exempel efter operation, diabetes, bältros eller multipel skleros. De kan uppstå omedelbart eller månader senare, och orsaken kan vara svår att fastställa.

Sensibilisering (nociplastiska smärtor) beror på ökad känslighet i nervsystemet utan aktuell skada. Ihållande smärtsignaler kan förändra hjärnans uppfattning, vilket gör att man blir mer känslig och att smärtan kan sprida sig. Fibromyalgi och whiplash kopplas ofta till sensibilisering.

Kroniska smärtor påverkar vardagen avsevärt. Många upplever minnes- och koncentrationssvårigheter, dålig sömn, trötthet samt ökad risk för depression eller ångest. Långvariga smärtor kan vara svåra att förstå eftersom de inte alltid innebär att något är fel – de kan bero på ett överkänsligt nervsystem. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på förändringar i smärtans plats och karaktär.