Migrän är intensiv, pulserande eller dunkande huvudvärk som kommer i attacker och kan vara mellan 4 och 72 timmar. Smärtan sitter oftast på ena sidan av huvudet, men kan även vara dubbelsidig och varierar ofta mellan anfallen. Anfallen följs typiskt av symtom som illamående, kräkningar samt överkänslighet mot ljus och ljud.

Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men sjukdomen har en viss ärftlig komponent och betraktas som ett neurologiskt tillstånd. Man antar att migrän uppstår på grund av ökad känslighet för smärtsignaler i hjärnan.

Ungefär 800 000 svenskar lider av migrän, och kvinnor drabbas cirka tre gånger oftare än män. Detta beror sannolikt på de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som varierar under menstruationscykeln och kan utlösa eller förvärra migrän. Detta märks tydligt vid menstruationsrelaterad migrän.

En annan typ är migrän med aura, som yttrar sig genom syn- eller känselstörningar. Cirka en tredjedel av alla migränpatienter upplever aura.

Många upplever att faktorer som förändrad sömn, stress eller vissa mat- och dryckesvaror, t.ex. ost eller rött vin, kan utlösa anfall. Utlösande faktorer varierar dock mycket mellan individer.

Många med migrän märker en förbättring med åldern. Hos kvinnor blir migränen ofta mildare eller försvinner helt efter klimakteriet, medan män också kan uppleva färre anfall med åldern. Dessutom upplever många kvinnor färre anfall under graviditet, särskilt under andra och tredje trimestern.