Ländryggssmärta är obehag eller smärta i nedre delen av ryggen, mellan de nedersta revbenen och skinkorna. Många känner igen det som ryggont, sträckning i ryggen eller ryggskott. Det är ett mycket vanligt tillstånd som majoriteten av vuxna upplever minst en gång i livet, ofta flera gånger.

Smärtan kan komma plötsligt, till exempel vid tunga lyft eller vridningar, eller utvecklas gradvis över tid. Den kan vara mild eller mycket intensiv och ibland stråla ner i skinkor eller ben.

Man skiljer mellan akut ländryggssmärta som varar under tre månader och kronisk som varar längre. I de flesta fall går det inte att peka på en tydlig orsak – dessa kallas ospecifik ländryggssmärta och beror ofta på irritation i muskler, leder, broskskivor eller ligament. För en mindre grupp kan en nerv påverkas, till exempel vid diskbråck eller artros, vilket kan ge smärta, känselstörningar eller nedsatt styrka i benen. Mycket sällan beror smärtan på allvarliga sjukdomar som cancer eller infektion.

Typiska symtom är ömhet, stelhet eller hugg i nedre ryggen, som ofta förvärras vid rörelse. Om smärtan följs av uttalade känselstörningar, problem med benen eller inkontinens bör man söka läkare omgående.

Ländryggssmärta kan drabba alla, men är vanligast hos personer mellan 30–50 år. Män och kvinnor drabbas ungefär lika ofta, och många gravida upplever också besvär i nedre ryggen. Tillståndet är en av de vanligaste orsakerna till läkarbesök och sjukskrivningar, och ärftliga faktorer kan öka risken.

Orsakerna är ofta komplexa. Dåliga arbetsställningar, tunga lyft och upprepade vridningar belastar ryggen, och åldersrelaterade förändringar som artros kan spela in. Många har dock slitage utan smärta, så slitage ensam förklarar inte alltid problemet. Psykiska faktorer som stress och låg trivsel kan också förvärra smärtan eller förlänga läkningsprocessen.