Ländryggssmärta är obehag eller smärta i den nedre delen av ryggen, mellan de lägsta revbenen och skinkorna. Många känner igen det som ryggsmärta, en försträckt ryggmuskel eller ryggskott. Det är ett mycket vanligt tillstånd som de flesta vuxna upplever minst en gång i sina liv – ofta flera gånger.

Smärtan kan uppstå plötsligt, till exempel efter tunga lyft eller vridningar, eller utvecklas gradvis över tiden. Den kan variera från mild till mycket svår och ibland stråla ner i skinkorna eller benen.

Ett åtskiljande görs mellan akut ländryggssmärta, som varar mindre än tre månader, och kronisk smärta, som varar längre. I de flesta fall kan ingen enskild tydlig orsak identifieras – dessa kallas ospecifika ländryggssmärtor och beror ofta på irritation i muskler, leder, diskar eller ligament. För en mindre grupp kan en nerv påverkas, till exempel av en diskbråck eller artros, vilket kan orsaka smärta, sensoriska störningar eller nedsatt styrka i benen. Mycket sällan orsakas ländryggssmärta av allvarliga tillstånd såsom cancer eller infektion.

Typiska symptom inkluderar ömhet, stelhet eller skarp smärta i ländryggen, vilket ofta förvärras med rörelse. Om smärtan åtföljs av signifikanta sensoriska störningar, benproblem eller inkontinens, bör medicinsk hjälp sökas omedelbart.

Ländryggssmärta kan drabba vem som helst, men är vanligast hos personer i åldern 30–50. Män och kvinnor drabbas lika ofta, och många gravida kvinnor upplever också obehag i ländryggen. Tillståndet är en av de vanligaste anledningarna till läkarbesök och sjukfrånvaro, och ärftliga faktorer kan öka risken.

Orsakerna är ofta multifaktoriella. Dålig hållning, tunga lyft och repetitiva vridningar belastar ryggen, och åldersrelaterade förändringar som artros kan spela en roll. Många människor har dock degenerativa förändringar utan smärta, så slitaget ensam förklarar inte alltid problemet. Psykologiska faktorer som stress och lågt välbefinnande kan också förvärra smärtan eller förlänga återhämtningen.