Hortons huvudvärk, även kallad klusterhuvudvärk, är en sällsynt men extremt smärtsam typ av huvudvärk. Den kännetecknas av en intensiv, borrande eller brännande smärta bakom eller runt ett öga – ofta beskriven som att en kniv eller glödande nål trycks inifrån.
Anfallen kommer i så kallade klusterperioder, som kan pågå i veckor till månader. Under dessa perioder får den drabbade ofta 1–8 anfall per dygn, vanligen på natten, cirka 1–2 timmar efter insomning. Varje anfall varar vanligtvis mellan 15 och 180 minuter, men kan pågå längre utan behandling. Mellan klusterperioderna är de flesta helt symtomfria, men vissa personer har en kronisk form med återkommande attacker året runt.
Förutom den intensiva smärtan uppstår ofta symtom som tårflöde, rodnad i ögat, nästäppa eller rinnsnuva, hängande ögonlock, svullnad kring ögat, en mindre pupill samt svettning och rodnad på den drabbade sidan av ansiktet. Till skillnad från vid migrän är personer med Hortons huvudvärk ofta rastlösa och irriterade under anfallen – många vandrar omkring eller trycker på det smärtsamma området i ett försök att lindra plågan.
Hortons huvudvärk drabbar oftast personer mellan 20 och 40 år och är 3–7 gånger vanligare hos män. Cirka 1 av 1 000 personer utvecklar sjukdomen, och ärftliga faktorer kan spela en roll. Den exakta orsaken är ännu inte klarlagd, men forskning visar att hypotalamus, den del av hjärnan som styr dygnsrytmen, är särskilt aktiv under anfallen. Det kan förklara varför attackerna ofta uppträder vid samma tider på dygnet. Även trillingnerven (n. trigeminus) och det autonoma nervsystemet i ansiktet är involverade i smärtreaktionen.
Vissa utlösande faktorer kan framkalla anfall under aktiva perioder, exempelvis alkohol eller läkemedel som nitroglycerin.
Hortons huvudvärk är en av de mest smärtsamma huvudvärkssjukdomarna som finns, och smärtan kan vara förlamande. Det är därför viktigt att anhöriga känner till tillståndet och visar förståelse, särskilt eftersom den drabbade ofta blir rastlös och irriterad under anfallen. Lyckligtvis finns effektiva behandlingar som kan lindra både attackerna och förebygga nya utbrott, och hos många tenderar sjukdomen att mildras med åldern – med längre perioder mellan kluster.